Delirium - utan ett slut

Ur ledsamhet är tiden

Ångerns hundar

I cirklar av fradga

Ett delirium utan slut

Det är på allvar och svek

Leken osar in  förutan eld

Lidelse vrider till tarmvred

Urkramad trött helt enkelt

Svedjan föder ny skog

Nog tillräckligt nu

Det pyr än

Terminalt

Livet står dig dyrt

Dagen gryr tindrande

Gnistor sprider slocknad

Darrar till bland grenarna

Hästar skenar

Låt vara

Låt bli

ett lite litterärt delirium

så gack jag då in i dimmorna i morgondisets kranka sjukhet i huvudet sårad blödande ur varandets deluxe endast vaken djup och naken beskådad benhård konkubin med en törst av massivt slag som diktonius slog in i hammarkullen med en blick över skuldran som en huldra i gryningen snarkar hen betänkligt ordentligt översatt till en vals dragen ur mössan på svaj medan teatern håller säsongsstängt under uppehållet och dimman lättar på förlåten till det var och vorde ljus som fröding i uppsala ur en kåt dröm uppvaknad i hembygden saknad av ingen utom möjligtvis cornelius svettandes i fetman av det förgångna frö som skulle bli en melodi i hagbards hage efter att snilleblixten slagit till och lidner blivit avnäpst

ge mer

horace står vid parnassens port och bläddrar slött i ett dylankonvolut utan slutrim och en herrans massa korrekturfel som bara söderberg förströr sig på eller var det doktor glas som smög på tå i tabernaklet i st pwtersburg en natt vid neva i mexikanska bukten då fitzgerald såg ut över det glimrande vattnet till slut och du tror inte på det här eller hur men djur i bur fanns det redan under förbudstiden suckar vågorna som kluckar emot oss där vi går vilsna och förvirrade en dag i maj 77 när sprickorna under hälen helnat stelnat som stearin efter den helga natt då lundell tog sin mö i vacker hand och försvann med linda om fingret och en helvetes massa citat av scott

& lite till

för det tredje är det detta som skallen fylls med när jag inte blir störd förstörd skakad till irritation & det får flöda över fritt som solsken i början på slutet av alla upprepningar för då står morrison där på tå och sträcker ut sig som ett täcke av navelnudd och hamlet undrar när giftet skall värka till innan allt är gömt och förlåtet i en ask av aska som kommen ur en slickande eld i berget före ejakulationen skälvande bävande trevar explosivt fram för det fjärde.

2017-03-11