En början

2017-02-17

Så sätt igång då. Skriv förrän dagen flyr undan. Den dag som började på Ålandsvägen 23 och slutar i Sibiriens luftrum, måske.
Skrev en början på romanen på bussen till Stockholm sade jag till Anni när vi gick till Västertorp t-bane station. Att det skulle bli en symfonisk roman med Allegro - Allegretto - Scherzo o Coda. Hon kände inte till begreppen. 

Såklart har jag tänkt omkring det och hur det blivit. Tänkt tillbaks på Portugal och mina senaste flighter för 10 månader sedan. Och vad som hänt sedan dess. Efter Berlin och VRSA. Då när dU sökte efter sin syster. Och hittade henne som en nål i en höstack. Och jag tänker på hur hon kände det, och dU. Kan jag skriva mig in i det. Kanske senare. Nu ligger jag på ett billigt hotellrum vid DongSi-stationen i Peking och låter LC inspirera mig till poesi. Brorsan ligger jetlaggad hār bredvid. Hallelujah! Berättade vid den kinesiska frukosten att jag snarkat sött och sjungit ordlöst i sömnen. Han borde spelat in mig, tyckte jag. Kanske nästa gång när vi är ur fas. Han vaken och jag i drömmarnas vārld. Drömde om att jag pissade på mig vid fin dammiddag i Mariehamn. Försökte obemärkt torka upp den stinkande urinen med mina strumpor. Kom ihåg hur jag i ungdomen på en interrail-resa i Italien ejekulerat i sömnen i en fullsatt kupé.. Undrade hur jag betedde mig innan jag vaknade med en spermafläck på jeansen. Hade inte pissat på mig i sömnen nu, tack och lov.

Kärlekssångerna Leonard sjunger påminner om hur djupt och galet jag älskat, älskar. Förälskad i Kärleken inte i henne som jag numera kallar dU. Älskar livet som Violetta älskade och tackade. Såsom Arja. Tänker på henne, min nya kompanjon, älskarinna. Kärlek? Vill inbilla mig det. Vill ha nån som känner mig bäst, upplever mig med erfarenhet och heta känslor. Söker skönheten. Och den verkar mest blond igen. Men den finns i alla valören, skiftningar. 

Det är Closing Time. Från The Future. Framtiden skålade vi för med brorsan när födelsedagen grydde här på detta opersonliga hotellrum i Kinas huvudstad.. Och jag tänker på dej och dej och dej. Och på mor och barn. På de redan döda och ofödda. Tellus rusar fram i universum i en fart på mer än 100 000 km / h. Medan Cohen sjunger Amen.