Aftondikt

Klockorna ringer

Telefonen likaså

Missar ett tillfälle

Ger ändå inte upp 

Låter galenskapen flöda

Tar emot och ger

så gott det går an 

Tills lust och leda

Blir vardag igen

Vill inte missa tåget

Låter det gå ändå

Vidare mot tjutande

Sirener så långt ut på

Djupa vatten som

En bärplansbåt kan nå

Hallå hallå

Vill vara med och leka

När signalen är så stark

Men ack så skrämmande

Så hämmande så svår

Visslan tjuter nej nej

Hågen säger joo

Klockorna ringer

Kanske ändå dags att gå

Då ruset ebbar ut

Och uret går i stå

Då är timmen ett minne

snart inne

Är glaset tömt till botten

Ge mig ett annat strax

Vill ha men ändå inte

Vill gå men även nå

Det innersta av bubblan

Tacka och förstå

Det virvlar till i ögat

Kanske en cyklon

Som drar en ner i djupet

Eller som en örn kan slå

Eller flyga i fritt fall

Är sagan redan all?

Klockan klämtar

Hallå hallå

Korpen kraxar

Evermore

Men inte nu 

Ändå ändå

Viskar ekot

Av två hjärtan

I brand som inte

Släckas kan av

Dimma dis vatten is

Men ge luft

Ge rum

Ge ro

2017-03-05

SAEIDS FOTON: